Håller det på att vända nu tro???
Känns som att det kanske går åt rätt håll nu... Hoppas, hoppas, hoppas!
Har känt mig lite piggare och gladare idag :) Men nu kommer kvällen och då kommer ångesten
krypandes :/ Men man får tänka positivt... Imorgon är en ny dag och kanske att den blir ännu bättre än denna =)
På måndag ska ja ta mig i kragen och köra ren kur med nutrilett.
Denna gången ska ja klara det, 10 kg ska bort och ja känner mig redo ;)
Bara för att ja vet vad som komma skall så sitter ja här och vräker i mig massa godis haha.
Måste ju fylla på förrådet nu innan det är dags att tömma det helt ;)
Imorgon skall ja å min kära dotter ta en tripp till Onsala för att hälsa på
Nina, miléa och David. Ska bli så kul att få träffa mina gamla grannar. Kul att veronica och oliver kommer
samtidigt, ska bli så himla kul att träffa alla. Har saknat er så mkt. Ovh Emilia har saknat bästa kompisen Miléa så det ska bli riktigt kul att få se dom leka och ha kul imon :D
Ännu en helvetes dag! =(
Varför kan inte ja få må bra? Varför skulle just ja drabbas av detta :'(
Önskar ja hade ett trollspö så ja kunde trolla bort allting!
Avundas alla människor som ja ser gå runt å skrattar och har roligt...
Tankarna bara snurrar i mitt huvud och försöker få mig så dåligt som möjligt.
Svårt att stå emot detta och jag AVSKYR att må så här... Nu får det räcka..
Jag har iaf min underbara lilla familj och utan dom vet ja inte vad ja hade gjort <3
Och inte blir de bättre utav att min rygg gör ont som bare den.
Jag är verkligen en olycksfågel.
Man tycker att när man är 24 år gammal så ska man må som bäst men i mitt fall är det tyvärr inte så..
Ja får fanimej kämpa mig igenom dagarna och försöka leva så gott det går.
Hade önskat någon kunde få bort den lilla djävulen uppe i mitt huvud och ist brutit alla ben i kroppen.
Hade gärna suttit med brutna ben ist för detta för det här är outhärdligt.
Olyckligare än så här kan man nog inte bli...
Men ja lever på Hoppet och det sägs ju att det är det sista som överger människan!
Efter regn kommer solsken!
Mitt liv är verkligen en bergochdal bana =(
För ca 2 år sedan fick ja diagnosen Bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom).
Vet inte riktigt varför dom skulle döpa om den men det låter väl lite finare :P
Det är väl egentligen nu ja har accepterat denna sjukdomen, innan har ja inte inte trott att läkarna varit riktigt kloka när dom började prata om att ja skulle lida av detta. Men nu har 2 olika öppenpsyk sagt att så är det så det är bara att lita på vad dom säger.
Känns ändå väldigt bra att ja har fått reda på vad det är för "fel" på mig!
Just nu mår ja för jävligt och vet ej hur ja ska lyckas ta mig ur denna svackan. Allt känns bara så svart.
Vill bara sova bort hela dagarna för att slippa denna fruktansvärda ångest och panik!
Jag önskar att ja fick vara lycklig som alla andra men vissa straffar gud.
Jag har nu plågat mig igenom snart 2 veckor av detta HELVETE!!
Tankarna i mitt huvud tar död på hela mig!
Dags att börja blogga igen ;)
Ja det var ju ett tag sen ja skrev och på den tiden har det hänt väldigt mycket.
Jag (flodhästen på två ben) blev mamma den 29 Januari-09. Ut kom en en underbar liten tjej på 3075 gram och 49 cm lång. Hon fick namnet Emilia. Har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv och förlossningen var något av det häftigaste ja varit med om. Jag gör gärna om det :) Men det sa ja ju inte direkt efter förlossningen då ja hade legat där och plågats i 35 timmar. Då var ja inte lika kaxig hehe ;)
Nu är Emilia redan 16 månader gammal
och vi har hunnit flytta från kärra till Underbara Säve där vi trivs som fisken i vattnet :D Nu är ja äntligen tillbaka i mina hemtrakter!
Nu har ja iaf uppdaterat lite om hur mitt liv ser ut just nu.. Då kanske man kan börja blogga på "riktigt" nu ;)